Jag är lycklig!!!!

För första gången sen Kingston var valp hör jag inte hans klor i golvet när han går.

Han har blivit så otroligt känslig i kloklippningen det senaste halvåret och pulpan har blivit lång. Kloklippning har den senaste tiden sett ut som följande:

-Någon extremt uttröttande aktivitet

-Husse försöker hålla fast Kingston samtidigt som han mutar med något riktigt smaskigt.

-Jag klipper så många klor jag hinner innan Kingston slingrat sig ur husses grepp.

Många kloka människor har sagt

-Vänj honom långsamt med att ni tar på tassarna och ta det i små steg framåt.

Men Kingston har aldrig haft problem med att vi tar på tassarna och klorna, tvärt om, han älskar det!

Det är bara just klippningen han är rädd för. Inte ljudet av klotången, det har han inga problem med, utan bara just själva klippningen.

Hur som helst verkar det som att vi har hittat vår räddning och jag är lycklig   

Nu har vi gått 3 tillfällen på tävlingslydnadskursen och jag kan väl påstå att det inte direkt går så bra.

Det som är absolut viktigast, linförigheten, är vi så fruktansvärt dåliga på   men de andra momenten är vi inte riktigt lika dåliga på.

Apporten börjar faktiskt arta sig med hjälp av klickerträning.

Hoppet går framåt (om man bortser från fotpositionerna då så klart) och samma sak med inkallningen.

Jag vet ju att jag måste träna med på linförigheten, men  det är ju så fruktansvärt tråkigt!!!!

Men det är väl bara att kämpa på.

Lite roligare nyheter i alla fall gällande rallylydnaden. Vi gick ju en kurs två veckor sedan, sen missade vi förra tillfället, och idag var sista gången. Första träningsrundan gick riktigt dåligt, då Kingston inte alls var fokserad på mig. Men den andra gången fattade han att vi faktiskt höll på med något och inte bara gick runt lite och då gick det mycket bättre.

Vi avslutade med en låtsastävling där instruktörerna poängsatte. Och det gick jättebra! Vi vann tävlingen, fick bara 8 poängs avdrag! Nu var domarna kanske lite väl snälla, men de sa att om det hade varit en riktig tävligt hade vi garanterat fått godkänt.

Det känns verkligen roligt och det är ett otroligt roligt sätt attt träna sin hund, så det ska vi absolut fortsätta med. Vi fick några upppmuntrande ord av instruktörerna efter som tyckte att jag skulle ge detta en ärlig chans, då de trodde att vi skulle kunna bli riktigt duktiga. Och vem vet, det kanske blir så om vi aldrig får en bra linförighet  .